|
|
Raseborgs medeltida slottsruin tronar hemlighetsfullt på sin gråstensklippa vid Raseborgsån (Kungsån) i Snappertuna i Raseborgs stad i Västra Nyland, Finland.
Öppethållning: Inträde: 2 € för vuxna och 1 € för barn. Guidning maj–augusti lör & sön kl. 15, juli även ons och fre kl. 15. Övriga tider på beställning.
Information och beställningar:
Vid Raseborg finns också en av Finlands äldsta turistanläggningar, caféet Slottsknektens stuga. Övernattning är möjlig på Snappertuna vandrarhem, på kort promenadavstånd (500 m) från slottsruinerna. Från Raseborgs slottsruin leder en vacker skogsstig; "Kärleksstigen", till Snappertuna Forngård, ett friluftsmuseum som presenterar ett 1800-tals skärgårdshemman. Längs stigen är avståndet till museet ca 300 meter. Forngården kom till 1958 tack vare Snappertuna Fornminnesförening, men upprätthålls numera av Raseborgs stad. Alldeles i närheten finns också Snappertuna träkyrka från 1700-talet. |
|
Borgen känd från 1370-talet Raseborgs slottsruin, som är belägen på en klippa vid Raseborgsån, är rester av ett slott som troligen uppfördes under 1300-talet, då klippan omgavs av vatten. Raseborg, som i skrift nämns första gången i ett brev daterat år 1378, är en typisk medeltidsborg av enklare slag som uppkommit under en lång byggnadstid. Någon motsvarande borg finns inte i Finland. Strategisk betydelse Raseborg hade kanske främst handelspolitisk betydelse. Den uppfördes i skyddat läge vid sydkusten, förmodligen för att kunna försvara svenska intressen gentemot den framgångsrika hansastaden Reval (Tallinn) i Estland. Att borgen uppfattades som en viktig stödjepunkt visas av den omständigheten, att både danska och svenska trupper jämte mera obestämbara sjörövarflottor stred om herraväldet över borgen. På den sk Galgbacken norr om borgruinen avrättades i december 1520 biskop Hemming Gadh. Det var den danske kungen Kristian II som gjorde upp med sina politiska motståndare. När sedan Gustav Vasa tog makten i Svea rike och Ekenäs stad 1528 blivit förvaltningscentrum i slottslänet förlorade Raseborg snart sin betydelse. Borgen övergavs på 1550-talet och låg öde i över 300 år. Sin glansperiod upplevde Raseborg på 1460-talet, då (den fördrivne) kung Karl Knutsson Bonde höll hov i slottet. Karl Knutsson förälskade sig år 1465 i en kvinna från trakten, lagmansdottern Kristina Abrahamsdotter från Sällvik i Pojo. Kärleksssagan. som bl.a. har beskrivits i skådespelet Kungen och Kristina, ledde till äktenskap och till att Kristina upphöjdes till svensk drottning 1470. Kristina Abrahamsdotter är därmed den enda på finländsk mark född, som blivit drottning i Sverige.  Borgruinen innan den första restaureringen påbörjades på 1890-talet. Första restaureringen på 1890-talet Den första restaureringen påbörjades år 1890, och därefter har Raseborg renoverats flera gånger. I dag har borgens ägare, statliga Museiverket definitivt satt stopp för fler åtgärder efter att 1988 ha slutfört en konservering som pågick i tolv år. Enligt museiverkets experter är det omöjligt att återställa borgen i dess ursprungliga skick, eftersom man inte i detalj vet hur den sett ut. Några arkeologiska utgrävningar runt borgen har inte genomförts men under sommaren 1991 har en förkartering gjorts. Raseborgs slottsruin är Raseborgs stads (från 1.1. 2009) och hela den västnyländska regionens ståtligaste historiska minnesmärke. Ruinen förvaltas av en förvaltningsnämnd där representanter för bland annat staden och Museiverket ingår. Forskningsprojekt inleddes 2008 Våren 2008 inleddes Ekenäs landskapsmuseums två-åriga forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprojekt Alla tiders Raseborg, som syftar till att öka kunskapen om Raseborgs slott, och göra slottsruinen mer tillgänglig och synlig. Bl.a. skall arkeologiska utgävningar inledas på Slottsmalmen, en guidekurs skall ordnas, och natur- och kulturstigar skall byggas på området. Redan i de inledande utgrävningarna i september 2008 gjordes anmärkningsvärda fynd på både Slottsmalmen och i Snappertuna kyrkby. Bl.a. tror forskarna att man på basen av fynden har lokaliserat den medeltida köpstaden Tuna. Marknader, folkfester och kulturevenemang Borgruinen och den intill liggande slottsängen har alltid varit en naturlig samlingsplats, och borgen har också blivit en inspirerande kuliss för kulturella strävanden i Västnyland. Under svenska tiden (ända till 1751) ordnades här marknad vid Bertilsmäss. År 1882 ordnades på slottsängen den första av totalt 19 stora nyländska folkfester vid Raseborg, som fram till 1901 på sitt sätt bidrog till att skapa en finlandssvensk kulturmedvetenhet. En sorts modern fortsättning på 1800-talets folkfester skapades 1966, när Raseborgs Festspel inledde årlig sommarteaterverksamhet vid borgen. Vid Raseborg arrangeras nu sommartid en hel rad kulturevenemang inom ramen för Raseborgs Festspel - midsommarfest, Snappertunadag med fornmarknad, konserter, medeltidsmarknad med torneringar, och förstås teaterföreställningar. |
|
