PROJEKTETS HEMSIDA PROJEKTIN KOTISIVU
19.08.2009
Utgrävningarna körde i gång
Tuna handelsplats, pilspetsar, mynt, verktyg och en hel del andra medeltida fynd gjordes i närheten av Raseborgs slott i fjol och under våren. Nu är de arkeologiska utgrävningarna i Snappertuna i gång igen.
Under en månads tid ungefär kommer man att inom projektet Alla tiders Raseborg fortsätta undersöka den fyndrika Slottsmalmen. Man kommer också att göra utgrävningar på åkern nedanom torpet Grönborg – ett område som forskarna inte vet speciellt mycket om i det här skedet.
På torsdagen kommer en markradar att undersöka pålverket kring borgen. Pålverket är delvis synligt i dag men mycket av det är under jord.
– Vi vill veta om det till exempel har funnits inseglingsöppningar, säger forskningschef Henrik Jansson.
Amatörer som är intresserade av att delta i utgrävningarna välkomnas från och med slutet av denna vecka.
Västra Nyland 19.08.2009
17.08.2009
Utgrävningar kring slottet inleds igen
De arkeologiska utgrävningarna på Slottsmalmen i närheten av Raseborgs slott har inletts igen. Även i år hoppas arkeologerna att de ska hitta spännande föremål som berättar om forntidens bosättning på området.
I fjol grävde deltagrna upp en mansnäve i brons och nu vet utgrävningsledare Georg Haggren vad det är för något, och det är unikt för finländska förhållanden:
-Det är en sorts stridsyxa eller -klubba, men det har snarare varit en statussymbol än ett riktigt vapen, någon hövding eller riddare har använt det.
Utgrävningarna fortsätter till och med den 11 september och sedan analyserar Helsingfors universitet och Västra Nylands landskapsmuseum fynden.
Raseborgs slott grundades på 1370-talet och övergavs på 1550-talet.
Radio Vega Västnyland 17.08.2009
18.08.2009
Arkeologiska utgrävningar 18.8-11.9.2009
Arkeologiska utgrävningar försiggår på Slottsmalmen, Raseborg den 18.8.-11.9.2009. Alla intresserade är välkomna att komma med och gräva (barn över 10 år) eller bara se på utgrävningar.
Utgrävningarna försiggår på Slottsmalmen i närheten av Raseborgs slott. Guidade turer på både svenska och finska (vid behov engelska) kommer att arrangeras till utgrävningsplatserna, och det kommer att bli möjligt att genast beskåda fynden i vitriner i Snappertuna Forngård. Skyltar med information om områdets och slottets historia sätts upp i närheten av utgrävningsplatserna.
Alla Tiders Raseborg –projektet välkomnar människor i alla åldrar att bekanta sig med utgrävningarna vardagar kl. 9-15. Man kan delta i utgrävningarna utan någon erfarenhet av arkeologi eller utgrävningar. Att delta i utgrävningarna är gratis och man behöver inte anmäla sig på förhand. Om man vill delta lönar det sig att ta med egen matsäck samt klä sig enligt väderleken.
För mera information kontakta / Lisätietoja antaa: Riikka Tevali tel/puh 040-4632088
MENNEISYYDEN JÄLJILLÄ - Valtakunnalliset arkeologian päivät 4.-5.9.2009 Raaseporin linnalla.
I FORNTIDENS SPÅR - Riksomfattande arkeologidagar 4.-5.9.2009 vid Raseborgs slott.
Mera info / Lisätietoja: Projekt Alla tiders Raseborg - Projekti Kaikkien aikojen Raseborg
29.3.2009
Livlig aktivitet kring borgen
Halvvägs in i det tvååriga projektet Alla tiders Raseborg vill arkeologerna inte ta ställning till om man funnit staden eller marknadsplatsen Tuna. Projektet och dess resultat presenterades i form av ett seminarium i Sigurd Snåre-salen i går.– I det här skedet vill jag inte tala om Tuna stad eller Tuna marknadsplats, säger forskningschef Henrik Jansson.
Men på den så kallade Bastuåkern nedanom Prästgården i kyrkbyn har man gjort medeltida fynd som tyder på aktivitet utöver det vanliga.
– Vi har hittat rester av importvaror, som tyder på att det inte varit frågan om någon vanlig bondgård, säger Jansson.
I stället tror man att det varit någon form av hamnplats.
– Kanske Snappertunabornas egen hamnplats, säger Jansson som alltså i det här skedet inte vill sätta Tuna på kartan.
En handelsplats betyder inte att det måste ha funnits bosättning, påpekar han.
Kyrkbyn som utgrävningsplats är för den här gången ett avslutat kapitel.
– Vi fortsätter vid borgen. Vi försöker skapa oss en helhetsbild av området, säger Jansson.
Drake på rätt spår
Inte heller Tarja Knuutinen, som undersökt Slottsmalmen, vill ta ställning till Tunas placering. Men även på Slottsmalmen har man gjort många medeltida fynd, bland annat rester av byggnader, tysk keramik, mynt, pilspetsar, knivar, glaskärlsbitar, en bronsnäve och en benkam.
– Vi har också hittat ben av fisk, husdjur och fågel i mängder. De berättar om matvanorna i borgen, säger Knuutinen.
Fynden kan enligt Knuutinen förknippas med slottet.
– Slottsmalmen har helt klart varit en del av slottets infrastruktur.
Fynden har gjorts nära den medeltida strandlinjen. Bland dem finns också stensamlingar som kan vara rester av en brokista. Det stöder Knut Drakes teori om att man från Slottsmalmen, även kallad Slottsåkern och Slottsängen i tiderna tagit sig till slottet över en bro.
Slottsmalmen ses som en riktig guldgruva eftersom man där gjort väldigt få moderna fynd.
Började från noll
Det tredje område som undersökts är slottets gamla ladugård, senare Raseborgs kungsgård.
– Omkring slottet har man forskat mycket under ett helt sekel. På kungsgården börjar vi från noll, säger forskningschef Georg Haggrén.
Där har man inte hunnit speciellt långt ännu.
– Vi har gått igenom historiska källor och förberett kommande utgrävningar. Vi har gjort provgrävningar här och där för att lokalisera äldre aktivitet.
Han är glad att man framskridit långsamt.
– Huvudgården har flyttats i början av 1700-talet och den äldre gårdsplanen ligger litet på sidan om. Om vi hade börjat med utgrävningar där i fjol skulle vi ha börjat på helt fel ställe.
Värdefullast på kungsgården är enligt Haggrén terrassträdgården från 1700-talet.
– Den är mycket väl bevarad.
På kungsgården finns också spår av förhistorisk bebyggelse.
”Den värdefulla kärnan”
Om Tuna är funnet eller inte förblir än så länge oklart, men Haggrén är nöjd med arbetet så här långt.
– Vi vet mycket mer än vi gjorde i början av förra året. Det finns stora områden som är helt utan äldre aktivitet. Men vi har försökt arbeta systematiskt och göra ett ordentligt arbete från början. Vi har undvikit att leta efter godbitar här och där.
Det har lett till resultat.
– Vi vet var det finns äldre aktivitet. Vi har hittat den värdefulla kärnan i området, säger Haggrén och tillägger:
– Vi är bara halvvägs ännu. Efter påsk börjar vi igen.
KRISTOFFER NÖJD i Västra Nyland 29.3.2009
11.09.2008
Tuna köpstad är återfunnen?
Arkeologer meddelar att de nu har lokaliserat medeltidens Tuna stad i samband med de utgrävningar som pågår på Slottsmalmen invid Raseborgs slott samt i Snappertuna kyrkby.
Utgrävningarna visar att mytomspunna Tuna stad - en slags föregångare till den kommande storkommunen Raseborg - fanns i nuvarande Snappertuna kyrkby. De fynd som berättar om Tuna är enligt arkeologerna ovanliga för finländska förhållanden.
Pressinformation 11.9 2008 kl. 10. Forngården, Tunalundsvägen 85, Snappertuna:
De arkeologiska undersökningarna som pågår i omgivningen av Raseborgs slott har gett banbrytande ny information om borgen och dess medeltida infrastruktur samt den kommande Raseborgs stads historia (fr.o.m. 1.1.2009). Fynden i samband med utgrävningarna tyder på livlig internationell handelsverksamhet, de berättar även om ett välbärgat medeltida samhälle som levde och arbetade invid borgen och i Snappertuna kyrkby.
Ekenäs museums och Helsingfors universitets samarbetsprojekt Alla Tiders Raseborg utför arkeologiska undersökningar på Slottsmalmen och i Snappertuna kyrkby.Undersökningarnas syfte är att klarlägga Raseborgs slott och i synnerhet dess medeltida näromgivning. Slottet är grundat på 1370-talet och övergivet på 1550-talet, då det västnyländska förvaltningscentret flyttades till Helsingfors nya kungsgård. I närheten av borgen har på medeltiden legat Tuna handelsplats som t.o.m. benämnts som stad. Tuna omnämns i historiska källor och har ansetts vara föregångare till Ekenäs. I Snappertuna kyrkby har grävts fram byns historia från medeltid fram till 1800-talet. I diken som grävts med en grävmaskin har man kunnat lokalisera en försvunnen åfåra, som legat alldeles invid prästgården snett över åkern. I den forna åfåran har hittats rikligt med medeltida fynd, bl.a. en ring från en ringbrynja. I de övriga utgrävningsområdena på åkern har hittats importkeramik från Europeiska kontinenten, bitar av glasbägare, bronsspännen och bärnstenspärlor. Fynden tyder på en marknads- eller handelsplats dit även utländska handelsmän har hittat på sina resor.
Invid borgen, på Slottsmalmen, har tjocka medeltida kulturlager kommit fram. På medeltiden tog man sig från fastlandet till borgen via Slottsmalmen. På Slottsmalmen finns avfallslager vilka har en stor betydelse för den arkeologiska forskningen. Bland det rika fyndmaterialet som kan dateras till medeltid kan man nämna en knytnäve i brons som är en del av en staty. Tack vare det rikliga benmaterialet kan man undersöka vad man åt på borgen samt det tidiga husdjursbeståndet. På Slottsmalmen har man även kunnat lokalisera lämningar efter tegelugnar och byggnader. Denna vecka har undersökningar inletts vid slottets gamla ladugård d.v.s. vid Raseborgs gård. Ladugårdarna fungerade på medeltiden som centrum för slottens jord- och boskapsskötsel. Platsen har inte tidigare undersökts. Efter att borgen övergavs har Raseborgs gård fungerat som överste boställe och centrum för stånds livet i trakten. I samband med undersökningarna har bl.a. en välbevarad terrasserad trädgård och huvudbyggnadens ruin från 1700-talet lokaliserats.
Undersökningarna är en del av Alla tiders Raseborg –projekt. Projektet finansieras av EU – Leader+ och Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Rachel von Julins stiftelse, Sparbanksstiftelserna i Ekenäs, Svenska Kulturfonden, Svenska Litteratursällskapet och Ekenäs stad. Tilläggsinformation: Riikka Tevali, tel. 040 463 2088, riikka.tevali@raseborg.fi
09.09.2008
Fynd i Snappertuna tyder på medeltida handelsplats
En smäcker och sirlig sölja, antagligen i brons, dekorationsnitar för läderprylar, en blyplomb, skärvor av medeltida glaskärl. Fynden man gjort i utgrävningarna på Bastuåkern i Snappertuna är många. Och de tyder på något mer än ett vanligt bondsamhälle.
– Man kan knappast tala om en stad men aktiviteten har varit över den normala bondbyn, säger forskningschef Henrik Jansson.
På Bastuåkern nedanför Snappertuna kyrka och prästgård har man grävt upp husgrunder och en gammal flodfåra. Här tror man sig ha funnit Tuna.
– Det är typiska husgrunder men fyndmaterialet är annorlunda, säger forskningschef Henrik Jansson.
Fynden – bland annat gårdagens blyplomb, det vill säga ett metallstycke, ofta försett med en sigill, som användes som märke på äkta vara –tyder på kontakt och handel. Fynden härstammar enligt Jansson från början av 1300- och slutet av 1400-talet.
– Och de är inte typiska för sådana som man hittar på en vanlig bondgård.
Få mynt hittills
Eftersom man inte har stött på några eldstäder misstänker man att det på husgrundarna har stått något slags strandbodar och att Bastuåkern kanske har varit en handelsplats.
Men trots att man tror sig gräva på en medeltida handelsplats har man hittills funnit bara ett enda mynt.
– Och inte heller några vikter.
Men också de teorier som menar att ”Tuna”-platser är handelsplatser stöder Jansson & co och deras antaganden. Snappertuna omnämndes första gången på 1540-talet men namnet kan naturligtvis vara mycket äldre än så.
– Platsen har nog uppfyllt det vi sökt efter, myser Jansson.
Närmare det som en gång kan ha varit strandlinjen och där ån kan ha mynnat ut har man gjort en djup fåra.
– Det här är mera en geologisk undersökning, säger Jansson.
– Jag har beställt ett vrak, skrattar han.
Men hittills har den fåran gett mest tegelsten och skärvor av taktegel. Men teglen är gamla, de är brända i låg temperatur konstaterar man enhälligt.
Kungsgården oskrivet blad
Också på den så kallade Kungsgården, ett enligt museichef Dan Lindolm oskrivet blad i sammanhanget, utför man mätningar och grävningar.
– Det är viktigt att få en helhetsbild av borgens ekonomi och infrastruktur, förklarar Lindholm.
– Stället var ursprungligen ladugård till det första Raseborgs slott. När slottet övergavs blev det sedan kungsgård. Gårdens blomstringstid var på 1700-talet, säger Lindholm.
– Alla våra borgar har haft ladugårdar. I Åbo finns till exempel Stor-Heikkilä och Lill-Heikkilä, säger Knut Drake som hade ansvar för reparationerna av slottsruinerna mellan 50- och 70-talet.
– Ladugården skötte borgens underhåll och hade mycket folk på jobb om man jämför med det tiotal personer själva Raseborg inhyste, säger Lindholm.
– Varje bonde under Raseborgs slottslän skulle göra tre dagsverken – det var en form av skatt, berättar forskningschef Georg Haggrén.
Av Kungsgården återstår endast grunden.
– Men den är en mäktig byggnad. Nästan ett nytt slott, konstaterar Drake.
Slottsmalmen av Drake
Det tredje området där grävningar görs är Slottsmalmen, namngett av just Drake.
– Den ursprungliga vägen till borgen gick just längs Slottsmalmen. Så när man nu besöker borgen är det första man ser egentligen dess baksida vilket är lite avigt, tycker Drake.
Han berättar hur man lätt kunde gissa sig till de intressantaste arkeologiska områdena med utgångspunkt i borgen.
– Man följde bara tegelskikten som blev tunnare och tunnare ju längre bort man kom.
De arkeologiska utgrävningarna är en del av projektet Alla tiders Raseborg. Det tvååriga projektet är ett samarbete mellan Ekenäs museum och Helsingfors universitet.
KRISTOFFER NÖJD i tidningen Västra Nyland 9.9.2008
Alla tiders Raseborg fick egna hemsidor
Utvecklings- och forskningsprojektet Alla tiders Raseborg har nu öppnat sina egna hemsidor. De hittas på adressen www.raseborg.fi/allatidersraseborg/ , och där finns bl.a. information om de arkeologiska utgrävningar som ska inledas invid Raseborgs slottsruin i mitten av augusti 2008.Mera info: projektsekreterare Riikka Tevali tel. 040 4632088
Projektseminarium 12.4 2008
Ekenäs museums två-åriga forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprojekt Alla tiders Raseborg inleds den 12.4 2008 med ett seminarium om medeltida borgars problematik och framtid med utgångspunkt i Raseborgs slott.I projektet ingår flera delar som syftar till att öka kunskapen om Raseborgs slott, och göra slottsruinen mer tillgänglig och synlig. Bl.a. skall arkeologiska utgävningar inledas på Slottsmalmen, en guidekurs skall ordnas, och natur- och kulturstigar skall byggas på området.
- Raseborg som kulturhistoriskt förmedlingscentrum och turistmål ska utvecklas i samarbete med forskningen kring borgen, förklarar museichef Dan Lindholm vid Ekenäs museum, som också fungerar som landskapsmuseum för västra Nyland.
Rubriken för seminariet är ALLA TIDERS RASEBORG – DET FÖRFLUTNA SOM VISION FÖR FRAMTIDEN, och det försiggår på Yrkesinstitutet Sydvästs auditorium vid Raseborgsvägen 5, Ekenäs lördag 12.4.2008 kl. 12-17. Seminariet är öppet för allmänheten och kostnadsfritt.
Projektet och dess målsättning, innehåll och struktur kommer att presenteras på ett mångsidigt sätt. Dessutom kommer inbjudna föreläsare att ge intressanta inblickar i och berätta om erfarenheter av olika kulturpedagogiska projekt i Sverige. Projektplanen i sin helhet hittar du här (pdf, svenska).
Seminarieprogram Västra Nyland 9.4 Etelä-Uusimaa 9.4
Projektplan Ekenäs museum
12.04.2008
Välkommen till startseminariet för projektet
ALLA TIDERS RASEBORG – DET FÖRFLUTNA SOM VISION FÖR FRAMTIDEN
Ett seminarium om medeltida borgars problematik och framtid med utgångspunkt i Raseborgs slottTid: 12.4.2008 kl. 12-17
Plats: Auditoriet, YI Sydväst, social- och hälsovård, Raseborgsvägen 5, Ekenäs
Seminariet är öppet för allmänheten och kostnadsfritt.
Program:
12.00
Välkommen till Alla Tiders Raseborg - startseminarium
Dan Lindholm, Ekenäs museum
12.15
Alla Tiders Raseborg – Det förflutna som vision för framtiden-projekt
Georg Haggrén, Helsingfors universitet
12.45
Guidekursen vid Alla Tiders Raseborg-projekt
Henrik Jansson / Riikka Tevali
13.15
"Aranäs och Borgholm - metodiska och pedagogiska erfarenheter från två projekt"
Magnus Stibéus, Riksantikvarieämbetet, Sverige
14.30 Kaffe
15.00
"Sju steg bakåt för att se framåt! Kulturmiljöpedagogik som ett sätt att lära om nutid, dåtid
och framtid."
Håkan Nordmark. Kalmar länsmuseum, Sverige
16.15 Diskussion
Separat möte: företagare, föreningar och samfund kopplade till Raseborg kommer att sammanträda för att diskutera om kommande åtgärder och grunda ett nätverk som fungerar efter detta genom mötesverksamhet men också genom internet och e-post.
Hjärtligt välkommen!
Riikka Tevali
projektsekreterare
Ekenäs museum
Uutta tietoa, historiaa eläväksi ja lisää matkailukäyttöä
”Kaikkien aikojen Raasepori” haluaa nimikkolinnasta houkuttelevamman
Tammisaaren museo on käynnistänyt yhdessä Helsingin yliopiston kanssa kaksivuotisen koulutus- ja kehittämishankkeen nimeltä ”Kaikkien aikojen Raasepori”. Alaotsikkona on menneisyys tulevaisuuden visiona.
Päätavoite on elävöittää mahtavan Raaseporin linnan historiaa ja linnan matkailukäyttöä sekä kehittää linnan toimintaa kestävällä pohjalla.
Tutkimushanke on tärkeä osa alueen kehittämistä ja sen toivotaan tuovan runsaasti uutta tietoa linnasta, keskiaikaisesta infrastruktuurista ja alueen ihmisten elämästä.
Koulutusta ja kehittämistä
Museon ja yliopiston yhteishanke jakautuu kahteen osaan. Koulutushankkeen avulla pyritään kouluttamaan uusia oppaita ja luomaan alueen matkailuyrityksille perusta hyödyntää linnaa omassa toiminnassaan sekä luomaan mahdollisuus kehittää linnaan liittyviä tuotteita.
Hankkeen toisessa osassa keskitytään luomaan Raaseporin linnalle ja siihen liittyville toiminnoille kehittämissuunnitelma pitkälle tulevaisuuteen.
Kaksivuotisen hankkeen kokonaisbudjetti on 200.000 euroa, josta suurin osa menee tutkimuspäällikkö Georg Haggrénin mukaan työvoimavaltaisiin arkeologisiin kaivauksiin linnaa ympäröivillä alueilla.
Hankkeen käytännön työt alkavat jo ensi viikon lopussa maisemainventoinnilla linnan lähialueilla ja elokuussa aloitetaan kaivaukset, joiden toivotaan antavan runsaasti uutta tietoa vuosisatojen takaa.
Linnalla on mahdollisuuksia
Museonjohtaja Dan Lindholm toteaa Raaseporin linnalla olevan mahdollisuuksia kehittyä huomattavaksi matkailukohteeksi. Linna houkuttelee jo nyt itsellään vuosittain 20.000 kävijää.Haggrénin mukaan esimerkiksi ravitsemuspalvelujen kehittäminen, museokaupan perustaminen ja opaskeskuksen kehittäminen voisivat tuoda alueelle huomattavasti enemmän ihmisiä.
Sekä Lindholm että Haggrén, joka kehuu linnaa fantastiseksi, korostavat kestävän ja ohjatun kehityksen periaatetta historiallisesti arvokkaalla alueella. Raaseporin linna perustettiin 1370-luvun puolivälissä ja se autioitui 1550-luvulla. Hallintoalue oli koko eteläinen Suomi Bromarvista Espooseen.
Aloitusseminaariin lauantaina
Kaikille historiasta ja hankkeesta kiinnostuneille avoin aloitusseminaari järjestetään tulevana lauantaina Tammisaaressa ammatti-instituutti Sydvästin auditoriossa. Seminaarin aiheena on keskiaikaisten linnojen problematiikka ja tulevaisuus, jossa lähtökohtana on alueemme huomattavin muinaismuisto eli Raaseporin linna.
Hankkeen yhteistyökumppaneita ovat tässä vaiheessa mm. Pomoväst, Eteläkärjen yrittäjät, Raseborgs gille, Hangon kesäyliopisto, Museovirasto ja Västnyländska kultursamfundet. Rahoitusta saadaan mm. Pomovästistä, Svenska Kulturfonden -säätiöltä, Svenska Litteratursällskap –seuralta ja Säästöpankkisäätiöltä.
Etelä-Uusimaa 9.4
VN artikel 9.4.2008, 09.04.2008
Del 1
Ladda ner VN09042008a.pdf
del 2
Ladda ner VN09042008b.pdf
Projektplan, 12.04.2008
Alla tiders Raseborg
Ladda ner Alla tiders Raseborg Projektplan.pdf