| Karis UF | Kalender | Styrelse | Borgkila | Historik |
ETT HUS ATT VERKA I
Från 1904 finns protokoll som berättar om ungdomsföreningens verksamhet. Här kan man bl.a. läsa om den aktiva "syföreningen", som satte igång med en stockinsamling för lokalbygget. På månadsmötet den 23. mars tillsätts en byggnadskommitté. Byggmästare Victor Holmberg är en central gestalt, som får till uppgift att tillsammans med styrelsemedlemmarna förverkliga planerna och till först "omedelbart drag försorg om läggningen af stenfoten äfvensom bilningen af på byggnadsplatsen befintliga stock".
Fest och pengar
Det kostsamma bygget kräver förutom pengar dessutom arbete. Och som vanligt är inte ungdomsföreningsfolket rådlöst. Man ställer till med fest, som samlar ca 1000 personer. Folk möter upp för den goda sakens skull, inte bara med att komma på fest och betala inträde, utan också med donationer i form av förnödenheter.
Då liksom senare arrangerar man fester för att stärka föreningens kassa. Sångkören ställer naturligtvis upp och syföreningen likaså med otaliga basarer och insamlande lotterier.
Trots livlig insamlingsverksamhet blir föreningen tvungen att ta ett lån om 2 000 mark. Och häpnadsväckande fort byggs stockhuset sedan upp. Redan den 9. juli 1905 kan ett första månadsmöte hållas under eget tak, i det föreningshus som långt senare får namnet Borgkila.
År 1906 hinner man ännu bygga ett uthus samt anskaffa innerfönster till föreningslokalen. År 1908 brädfodras föreningshuset och år 1913 får det ett nytt golv.
Den ryska tiden
Rysk militär tar över föreningslokalen den 15 september 1914. Ännu vid den här tiden har föreningslokalen inte något eget namn, men i folkmun går den länge under smeknamet "Filttossen". Hyresgästens fotbeklädnad ger upphov till namnet.
I januari 1918 står huset igen till föreningens förfogande. Nu blir man tvungen att iståndsätta lokalen efter hyresgästernas framfart, ja rent av skadegörelse.
Borgkila - så ska föreningshuset heta
År 1921 blir det så äntligen av att installera elektricitet i föreningshuset. Ett år senare får föreningshuset namnet "Borgkila". Den första delen i namnet syftar på de många borgar som funnits i grannskapet, den andra delen på Kila by, där föreningshuset står än idag.
År 1925 kan man överraskande läsa i protokollen att styrelsen överväger att sälja Borgkila. Tanken förfaller emellertid, tack vare en rätt livlig verksamhet.
År 1945 invaderas Borgkila på nytt av militär, som också nu åstadkommer skadegörelse och på nytt får man lov att kräva ersättning, uppta nya lån och börja reparera. Efter ett år står föreningslokalen igen i nyrenoverat skick.
Talkokraft
År 1952 tar medlemmarna med talkokraft itu med att skrapa ytterväggarna till Borgkila.År 1953 startar man en stockinsamling till ett nytt uthus som redan följande sommar blir målat. År 1955 pågår sedan arbeten inomhus i festsalen och nya fönster sätts in.
År 1960 får Borgkila en ny yttertrappa och året därpå förses huset med vatten och avlopp. Nu är verksamheten rätt livlig och det finns planer på att förstora lokalen, men planerna förblir vid det. År 1965 förnyas arrendekontraktet till den tomt där Borgkila står. Arrendet gäller nu 50 år framåt. Följande år anskaffas en oljekamin och ny ridå.
År 1968 renoveras Borgkila igen rätt grundligt. Man ville få en större lokal. Därför rivs scenen ner, vaktmästarbostaden förstoras, WC flyttas in och huset målas både invändigt och utvändigt och Borgkila får elvärme.
Och längre fram i tiden på 80-talet är det så igen dags med ett stort renoveringsprojekt. Stig Andersson, som är ordförande på 80-talet, minns att hela Borgkila höll på att ramla ihop.
Så fortsätter ungdomsföreningens medlemmar oförtrutet, decennium efter decennium med att underhålla och reparera sitt föreningshus. I medlet av 90-talet reparerades taket.