Föreningen grundas Backdala Verksamheten Reparationer, talkoarbeten mm Tidigare styrelsemedlemmar
Texten nedan är från föreningens 75-års historik, skriven hösten 1999. Därtill har vissa uppdateringar gjorts.
Backgränd Hembygdsförenings konstituerande möte hölls den 24 november 1924 i Backgränd skola. Vid det till trängsel besökta mötet fungerade magister Gardberg som ordförande och det enhälliga beslutet fattades, att en förening bör bildas. Till föreningens första ordförande valdes jordbrukaren Otto Hellström och viceordförande blev Axel Enström. Som övriga styrelsemedlemmar invaldes Ingrid Öhman, Elna Grönholm och Herbert Etzell, som suppleanter Ester Rustanius och Nestor Nyman. Under pausen antecknade sig ett 40-tal ungdomar som medlemmar.
Tanken om bildandet av en ungdomsförening uppstod egentligen ur den syförening som vintern 1923-1924 arbetade till förmån för en orgel till lägre folkskolan. Man hade under vinterkvällarna samlats i hemmen till regelbundna möten, eller syaftnar, och när våren kom hölls på folkskolan en basar, vars behållning blev glädjande stor. Det är ju givet att det endast var den kvinnliga befolkningen som var representerad på dessa möten, den manliga ungdomen fick söka förströelse efter eget gottfinnande. På hösten uppstod därför frågan: Varför man inte kan bilda en ungdomsförening här, liksom på många andra orter? Därför bildades det en kommitté, bestående av Ester Weckström, Ingrid Öhman och Elis Nyman, med uppdrag att föra saken vidare.
Problemet med att finna en lämplig lokal för möten och fester löstes då lärarinnan Anna Westerlund ställde skolans lokaliteter till föreningens förfogande. Så nu gällde det att ta itu med att, som det heter i föreningens stadgar, "arbeta för ungdomens förkovran och utveckling i både andligt och kroppsligt hänseende".
Vid de fester som hölls på skolan var alla villiga att hjälpa till, trots att det var ett drygt arbete att varje gång spika ihop scengolv av bänkar och bräder, som först skulle forslas dit. Det ordnades nu programfester för att samla ihop medel till den egna lokal, som man hoppades få nån gång i framtiden. Dessa fester var väl brsökta, trots att det inte förekom dans, endast ringlekar. Och alla hade trevligt, även om det ibland förekom ett och annat som inte hörde till god ordning.
Så fortgick arbetet med regelbundna möten, där diskussionsfrågor hade sin givna plats bland annat trevligt program. Enstaka fester anordnades även i nån närbelägen bondgård, bl.a. i Kansbacka Lillgård och Kasaby Högbacka, ty där fick man ta sig en munter svängom. Men det var svårt att anordna fester i lokaliteter som inte var avsedda för det ändamålet, så snart insåg man att en samlingslokal skulle vara behövlig. När så Antskog arbetarförenings lokal var till salu beslöts, på ett extra möte i Kansbacka Lillgård den 18 juni 1927, att föreningen skulle köpa denna till ett pris av 30.000 Fmk.
Flere ansåg dock att men föst borde ha tomtfrågan klar, innan man fattar beslut om att bygga lokal. Det förestod även ekonomiska svårigheter, ty föreningens tillgångar uppgick till ca. 12.000 mk. Att summan utökats till detta belopp berodde på att det föregående sommar hade ordnats ett lotteri med 10.000 lotter. Tomtfrågan fick en lycklig lösning, då det från Kloks hemman i Joddböle utlovades gratis tomt. Att lokalen sedan inte byggdes på den föreslagna platsen, utan på Seppälä mark, berodde på att ägaren av nämnda hemman motsatte sig det första beslutet och istället upplät mark, med fordran att i gengäld erhålla lika stor areal från Kloks hemman, vilket beviljades. Enligt samtida lär man dock i diskussionen man och man emellan ha förundrat sig över hur Kloker (Elis Nyman) förstörde en så fin åker för ett sådant ändamål!
När köpebrevet var uppgjort och ett kostnadsförslag om 36.000 mk inlämnat av byggmästare Lindgren, som var utsedd att uppföra byggnaden, var det färdigt att påbörja arbetet. Men innan timret bytte plats ville alla upp till det sommartid natursköna Savisaari (så hette lokalen tidigare) och se hur denna såg ut. Därför bestämdes att ett slädparti skulle anordnas dit. Färden företogs i december 1927, en kall vinterdag med gott slädföre. Den med enkla fönster försedda salen var iskall, trots att man eldade så soteld brann och högt i skyn yrde gnistorna klara omkring i den mörka vinternatten. Men kaffet och humöret fick uppehålla värmen, dansen inte att förglömma.
Att föreningen vunnit förståelse bland de flesta av ortsbefolkningen bevisar det, att när timret skulle forslas till platsen ställde traktens bönder sitt folk och sina hästar till förfogande. Likaså när borgensförbindelse fodrades, ty skuldbördan blev stor, var det inga svårigheter att erhålla denna.
Det första mötet i den nya lokalen hölls den 30 maj 1928. Invigningen försiggicks den 15 juli 1928, under stor anslutning från ortsbefolkningens sida. På eftermiddagsfesten bjöds det på musik av stråkorkester, solosång, invigningstal, deklamationer och musik. Senare på kvällen hölls en allmän fest, med musik, festtal, damkör, tablå - och en timme dans. Men ännu var det nya föreningshuset utan namn. Man beslöt att avgöra frågan på Hembygdsdagen, som försiggick i början av maj 1930. Där inlämnades flera förslag, av vilka Backdala och Bygdegården erhöll de flesta rösterna. Vid mötet den 18 maj antogs förslaget Backdala.
Möten, medlemmar mm.
Intresset för föreningen har gått i vågor under de gångna decennierna. Verksamheten var livlig ända fram till kriget, då föreningen, av förklarliga skäl, förde en tynande tillvaro. Redan 1925, ett är efter grundandet, uppgick medlemsantalet till 62, 1929 fanns det 92 medlemmar. Därefter minskade siffran nägot, men ännu under kriget var antalet betalande medlemmar ca 50 st. Men under den senare hälften av 1940-talet sker en tydlig ökning i intresset för föreningsverksamhet. Redan 1945 har föreningen 100 medlemmar och under det året hölls 10 månadsmöten med ungefär 40 personer närvarande. Medlemsrekordet slogs 1948, då föreningen hade 111 medlemmar.
Men vad hände sedan är 1948, då föreningen därefter miste 73 av sina medlemmar? År 1949 fanns det endast 38 kvar och 1951 20 stycken. Nåt svar på frågan har vi inte fått. Eventuellt kan många ha övergått till "ständig medlemskap"(= betalat en engångsmedlemsavgift) just det året.
Av föreningens protokoll får man den uppfattningen att verksamheten inte var så livlig under 50- och 60-talen, för att sedan igen göra ett uppsving i slutet av 60-talet. Det verkliga medlemsantalet, fram till 1998, är svårt att uppskatta, då merparten av invånarna i Backgränd hört till kategorin "ständiga medlemmar". På årsmötet 1999 beslöts att all ständig medlemskap slopas och under 2000-talet har föreningen haft omkring 100 medlemmar.
I föreningens ungdom var mötena i större utsträckning att tillfälle att träffas än vad situationen är nuförtiden, Som exempel årsmötet 21 januari 1934, där ett 100-tal personer var närvarande: "Efter avslutade förhandlingar blev det kaffepaus, därefter höll herr Thorén (centralstyrelsens ordförande) ett föredrag. Efter en stunds allsång, följde recitation av herr Ekstam och två tablåer. Till sist roade man sig med ringlekar och dans." Ånnu på 1970-talet ordnades, förutom årsmötet, 4-5 månadsmöten under året (år 1946 11 st!). Därefter har antalet möten under året vanligtvis varit två, årsmötet på våren och därtill ett höstmöte.
Litteratur, teater mm
Under de första årtiondena i föreningens historia lades tyngdpunkten vid kulturell verksamhet. År 1926 skapades inom föreningen ett bibliotek, som hade öppet några timmar i veckan. Som mest fanns där ungefär 100 böcker, och antalet boklån under året var 110. Samlingarna slogs 1938 ihop med Karis kommuns bibliotet, båda belägna i folkskolan, till Backgränds distriktsbibliotek.
Inom föreningen fanns från 20-talet, fram till 60-talet, en studiecirkel, med i medeltal 10 medlemmar. I mitten av 40-talet bildades en skild diskussionsklubb för herrar.
Från 1926 fram till 1950-talet hade föreningen en teatersektion, som verkade med varierande framgång: vissa är kunde de ordna upp till 4 föreställningar, vissa år hade de inte en enda programfest.
År 1924 grundades inom föreningen en sysektion under Ester Holmströms ledning. Sektionen arbetade främst för föreningens ekonomi; man tillverkade handarbeten till lotterivinster och till försäljning på föreningens fester och basarer. År 1973 sydde sektionen kläder till årets Raseborgs festspel; förutom klänningar och dylikt, även en kodräkt.
Under åren 1926-30 utkom föreningens handskrivna tidning "Hembygdsglimt" med piggt och roande innehåll. Därefter har under 40- och 50-talet utgivits tidningen "Svinörat" och från 1996 har föreningens informationsblad "Byanytt" utkommit 3 gånger i året.
Idrott, lek
Redan år 1925 grundades inom föreningen en idrottssektion, men verksamheten varkar ha varit blygsam, då sektionen därefter inte nämns i verksamhetsberättelserna. Under 1940-talet skedde sedan ett uppsving; det ordnades skid- och idrottstävlingar och fester. "Backgränd sportpojkar" deltog också i skidtävlingar mot Svartå, Grundsjö och Sannäs föreningar.
I Västra Nyland 9.8.1945 finns följande annons: "Backgränd idrottssketion anordnar simtävling i Bastsjö om söndag kl. 13". Hur tävlingarna avlöpte har vi inte fått reda på. År 1947 hölls, förutom skidtävling, även triangelkamp mellan de olika föreningarna inom Karis. Nytt för år 1948 var att även flickorna deltog - dock främst i handboll.
Därefter har tävlingarna mellan de olika föreningarna bortfallit, men skidtävlingen kvarstod fram till 1990-talet. Fram till 70-talet var det en tävling för hela familjen, med upp till 70 deltagare. Därefter övergick skidtävlingen mera till ett jippo för juniorerna.
Men Backgrändborna har inte bara skidat. Sommartid har men spelat fotboll och wolleyboll. År 1956 nämns i verksamhetsberättelsen att " den för tillfället livligaste verksamhetsformen är bollspel, badmington, bordstennis (2 ggr/vecka), korona, samt fotboll på somrarna". De regelbundna spelkvällarna 2 gånger per vecka hängde med ännu en god bit in på 1960-talet. Fotboll och wolleyboll har spelats, mer och mindre aktivt, ännu in på 2000-talet.
Föreningsmedlemmarna har också dansat folkdans. I verksamhetsberättelsen från år 1945 kan man läsa att "ett danslag har varit verksamt under sommaren och uppträtt vid olika fester". Som ledare verkade ända fram till 1953 Knut Öhman. Därefter följer en tyst period fram till 1973, då folkdansare från föreningen deltar i Väst-Nylands Shottis. Följande år bildas inom förenigen, under Bertil Sandholms ledning, en folkdanssektion, som var aktiv ännu in på 80-talet. Laget deltog årligen i de Finlandssvenska folkdansstämmorna och också i de Nordiska dito.
1985 grundades en barnklubb, som träffades i "Storskolan" två timmar i veckan, de första åren under Kerstin Backmans ledning. Som mest var 17 barn inskrivna i klubben och ännu år 1996 deltog 10 barn. Verksamheten sköttes gemensamt av barnens föräldrar.
Festerna
Ett viktigt inslag i föreningens verksamhet har genom tiderna varit festerna, både som underhållning för befolkningen och som ett av de huvudsakliga sätten att förbättra föreningens ekonomi. Festernas karaktär har ändrat åtskilligt under de gångna åren. Under den första tiden sattes det stor vikt vid det kulturella coh fosterländska; man firade Svenska dagen, Runebergsdagen och Självständighetsdagen. Det ordnades också sommarfester, barnfester, samkväm ochprogramaftnar med bl.a. föredrag och teater. Efter att Backdala blivit färdigt kunde man också börja med danssoareér, d.v.s. fester utan annat program än dans. Rekordet torde ha slagits år 1945, då man under året höll 13 danssoareér på Backdala!
På Backdala har arrangerats Hembygdsdagar bl.a 1930 och 1936. År 1952 var backgrändborna värdar för den kommunala ungdomsdagen.
På 50- och 60-talet var det tradition att hålla sommarfester tillsammans med FBK. Så småningom hade festerna reducerats till vårfest, vanligen på valborg, och skördefest på hösten. Eventuellt ordnades också en nyårsfest. Frn 1984, fram till 90-talet, ordnades nästan årligen grötfest onkring jul. Och under 80-talet dök sådana nymodigheter som loppmarknad och maskerad, emedan de traditionella supeérna inte längre drog folk. Det har därefter ordnats maskerad vartannat år, med teman som¨sambakarneval, Vilda västern, nattvarelser, Disney, vikingar, 50-talet, Rom, tvärtom och Eerovision.
1990 ordnade föreningen, i samarbete med MBI en skördedag, där åskådarna fick bekanta sig med hur skördearbetet utfördes före det fanns traktorer och tröskor. År 1992 ordnades en motsvarande dag med temat "Linskörd: från frö till bordduk".
Sommaren 1996 utmanade Hbf ortens övriga föreningar att ställa upp i Backgränd Cup. Sammanlagt 10 lag á 2 personer deltog i de lekfulla tävlingarna. Cupen har därefter hållits nästan varje år. Men numera är det ortens 13 byar som tävlar mot varandra i 6 olika byagrupper á 4 personer.
Vi får inte heller glömma föreningen egna bemärkelsedagar. Jubileer har ordnats då föreningen har firat sitt 10.e, 20.e, 25.e, 50.e, 60.e, 75.e och 80.e verksamhetsår.
Men det har inte bara varit fester och program. Backdala har krävt återkommande reparationer och underhåll. Och vi får heller inte glömma bort att det bakom varje fest och tillställning ligger åtskilliga timmar av förberedelser. Så utan de medlemmar som villigt ställt upp med både tid och arbete, vanligtvis utan ersättning, skulle varken Backdala eller Hembygdsföreningen vara det de är idag.
Att räkna upp allt som gjorts under åren är naturligtvis inte möjligt, men här är kort nämnt några av de större reparationer/talkoarbeten som utförts och donationer som gjorts:
1928 då timret till Backdala skulle forslas från Antskog ställde traktens husbönder sitt folk och sina hästar till förfogande. Av verksamhetsberättelserna framkommer inte hur mycket av byggnadsarbetet som sedan utfördes som talkoarbete, men man kan anta att det var en hel del. Anni Backman vävde, utan ersättning, gardiner till alla fönster i Backdala.
1946 hölls en stor talko där Backdala fick nytt pärttak.
1948 Backdala invändigt målat och tapetserat, 50 nya stolar har gjorts av virke som medlemmarna skänkt.
1951 ny brädfordring och nya ribbor
1952 blev båda förstukvistarna färdiga
1953 planteras lönnar mot branddepån och björkar mot landsvägen
1955 ett nytt vedlider och uthus färdigställdes
1956 alla fönster har reparerats och målats, tamburen målats
1958 nytt yttre tak av astbestskivor
1959 en stockinsamling under vintern; 78 stockar donerade till föreningen. Dessa sågades och lades 1960 som talkoarbete på golvet.
1961 ridå anskaffad, finansierad genom donationer
1963 Backdala målas utvändigt
1965 målningstalko, flaggstång hyvlas
1968 på talko monteras stolar och bord i Snickeriet, materialet finansierat genom medlemmars donationer. Ordnat för första gången en städnings- och lövkrattningstalko på våren (därefter årligen, nästan...)
1970 köket repareras
1971 elvärme installerades
1978 inne-WC färdigställdes
1980 donerats Hulda Nymans brudrya
1982 reparation av serveringsrum och tambur
1983 grundreparation av scenen, väggrya donerats av Hilda Eliasson
1984 plåttak på Backdala
1989 Backdala målats på talko, vissa delar av brädfordringen och några fönster förnyades
1991 nya fönster och nya gardiner
1992 golv och rör i WC måste förnyas p.g.a. rörläckage
1994 renovering av sal och kök i Backdala, utfördes delvis av en arbetslös som anställts
1999 salsgolvet lackades
2006 grundreparerationen av WC:erna blev klar; nya golv gjutna, nya mellanväggar och ny inredning. Backdalas sydvägg fick ny brädfordring av stockar som bybor skänkt, och som sedan sågats på talko.
2008 bufféen och klädrummet reparerat; nya gol och tak, väggarna målade och nya taklampor och värmeelement.
Ordföranden
| Otto Hellström | 1924-1925 |
| Alfred Kullberg | 1926-1929 |
| Erik Lindström | 1930-1931 |
| Elis Nyman | 1932-1938 |
| Ruben Långström | 1939-1945 |
| Knut Öhman | 1946-1951 |
| Klas Etzell | 1952-1958 |
| Bertil Sandholm | 1959-1960,1964 |
| Leif Grönholm | 1961-1962 |
| Erik Lindqvist | 1963 |
| Birger Öhman | 1965-1970 |
| Kristina Lindqvist | 1971-1976 |
| Yngve Grönberg | 1977-1980 |
| Rolf Turtiainen | 1981-1982 |
| Kim Eliasson | 1983-1995 |
| Helena Hollmérus-Österlund | 1996-2003 |
| Kim Björklund | 2004-2007 |
| Marika Sandholm | 2008- |
Viceordföranden
| Axel Enström | 1924-1928 |
| Elis Nyman | 1929-1932 |
| Nestor Nyman | 1933-1945 |
| Gottfrid Etzell | 1946-1951 |
| Knut Öhman | 1952-1955 |
| Sven Eliasson | 1956-1957 |
| Kurt Eliasson | 1958-1961 |
| Bertil Sandholm | 1962-1971(?) |
| Jan Arhippainen | 1971-1973 |
| Eila Wikström | 1974-1980 |
| Kim Eliasson | 1981-1982 |
| Tage Eilasson | 1983-1988 |
| Ulf Sandholm | 1989-2002 |
| Kim Björklund | 2003 |
| Helena Hollmérus-Österlund | 2004- |
Sekreterare
| Elna Grönholm | 1924-1926 |
| Ester Weckström | 1927-1928 |
| Rut Wiman | 1929 |
| Elna Grönholm | 1930-1934 |
| Ruth Rehn | 1935 |
| Ruben Långström | 1936 |
| Hellin Nyström | 1937-1944 |
| Birgit Öhman | 1945-1946 |
| Elna Långström | 1947-1948 |
| Inga Holmström | 1949 |
| Bertil Sandholm | 1950 |
| Greta Öhman | 1951-1952 |
| Bertil Sandholm | 1953-1958 |
| Klas Etzell | 1959-1962 |
| Kristina Sjöblom | 1963-1970 |
| Mary Etzell | 1971-1972 |
| Fredrik Sjöblom | 1973-1980 |
| Lena Baarman | 1981-1994 |
| Christel Wikström | 1995-2004 |
| Mia Westerholm | 2005- |
Kassör
| Herbert Etzell | 1924-1926 |
| Sigurd Eliasson | 1927-1945 |
| Per Baarman | 1946-1948 |
| Elna Långström | 1949 |
| Väinö Virtakoski | 1950-1961 |
| Torolf Wikström | 1962-1970 |
| Henrik Baarman | 1971-1975 |
| Ebba Hollmérus | 1976-1986 |
| Tua Lindqvist | 1987-1990 |
| Kerstin Sjöblom | 1991-1996 |
| Brita Ekman | 1997-2005 |
| Lena Lindqvist | 2006-2008 |
| Anne Siberg | 2009 |